mellanrummen och resvägarna

Ibland när jag är på väg någonstans, det kan vara på väg hem från jobbet till exempel, så märker jag att jag förhåller mig till resan som att det bara är en sträcka som ska fixas för att sedan komma hem och leva. Jag glömmer bort att även en spårvagnsresa är liv. Eller att gå och handla, eller diska etc. Att de där små sakerna som behöver göras inte är något som jag måste ha förhållningssättet till att det bara ska fixas för att jag sedan ska få tid att leva – utan att det går fasligt bra att leva (vara närvarande) även i mellanrummen. Det är skönt när jag minns det.

Annonser

  1. Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: