En soffa fylld med böcker och helt andra böcker att läsa

Jag har ett pågående projekt att byta bokhylla och jag har kommit så långt att jag har byggt ihop den nya, själv faktiskt, och fyllt sex hyllor med böcker. Idag lyckades jag få upp så många böcker att det gick att möblera om resterande böcker, som tillfälligt bor i soffan, så att jag kan sitta i soffan och tex läsa. Det känns bra och jag har insett hur pass mycket jag vanligen använder min soffa. Efter att jag berett plats så använde jag den till dagboksskrivande och sömn!

Nu är det så att jag var och hämtade två reserverade böcker idag på gamlestadens bibliotek nämligen Corpus Delicti och En dåre fri, det är alltid lite spännande det där med att reservera böcker och sedan eventuellt inte ha tid till att läsa dem när man väl får dem. Nu har jag hopp om att hinna läsa iaf en av dessa böcker på tre veckor. Eller jag hoppas på båda, men… lästid blir det inte så mycket av. Det var bland annat dessa böcker som gjorde att jag beredde plats i soffan igen.

, , ,

Lämna en kommentar

Uppsatsen

Jag har hittat en bra plats att sitta och redigera det sista på uppsatsen! Platsen är hälsovetarbackens studietorg. Idag planerar jag att åka dit efter lunch och få till det sista på resultatkapitlet som har fått revideras ganska ordentligt och det har blivit väldigt mycket bättre. Slutsatserna kommer bli mycket enklare och följa en tydligare röd tråd nu. Vi har satt upp påsken som deadline och jag tror att vi kan hålla det om inget oförutsett händer.

, ,

Lämna en kommentar

Var ligger problemet egentligen?

Tankarna som startade någonstans då jag skrev det här har vidareutvecklats och utifrån ett par samtal på senaste tiden så har jag bestämt mig för att helt enkelt säga upp mig från möjligheten att få lönebidrag, eller specialhjälp för den delen. Jag har insett att det stjälper mig snarare än hjälper mig.

Det beror på ett par saker, dels så blir jag behandlad som att jag behöver något mer hjälp än vad jag känner att jag behöver och då känner jag mig nedvärderad. Dels så grundar sig hela den hjälpen jag kan få på att jag inte skulle vara fullt funktionsduglig och det gör att jag till viss del har känt att jag behövt bevisa att det är så, väldigt kontraproduktivt. Och sist men inte alls minst så vill jag inte bli presenterad för en arbetsplats som någon i behov av hjälp och stöd. Om det är något som gör att jag blir i behov av hjälp och stöd så är det att bli bemött som att jag behöver det.

Så, imorgon ska jag maila och säga upp mig och sedan kasta mig ut i normaliteten. Min nya inställningen är att istället för att hoppa på möjligheten att få specialhjälp så ska jag arbeta för rätten att vara olika på arbetsplatser. Om det inte är ok att vara som jag är på en vanlig arbetsplats, ja då är det något väldigt galet med arbetsplatsen i fråga.

Lämna en kommentar

Skuggorna

Jag kunde inte sova i natt och jag vet inte om Skuggan över stenbänken var fel val av bok att läsa för att somna, eller om jag helt enkelt var för pigg. Det blev i alla fall så att jag läste ut den, efter att jag försökt sova i lite drygt en timma utan att vara i närheten av att somna. När jag släkte var klockan strax före fem och jag hade satt väckarklockan på kvart i åtta. Jag ställde inte om den, men stängde väl av den i sömnen sen, för vaknade gjorde jag klockan elva. Dagen har varit i ett töcken och jag har inte tagit mig för något känns det som. Har dock gått två promenader och lagat ordentlig mat, badat och diskat. Skrivit mail till en som studerar bland annat mig – det gjorde mig på bättre humör, att skriva det mailet. Skrivit dagbok.

Så om boken, jag blev besviken. Där finns uppenbarligen något som gjorde att jag ville läsa ut den, men något av den magi jag har för mig att jag kände som barn uteblev. Det jag blev besviken på var framförallt skildringen av Svea (hembiträdet) och Flora (den fattiga före detta tvätterskan som super), de var påtok för stereotypa. Jag kunde inte få en känsla av att de var verkliga. En annan sak som störde mig var berättarjagets nästan allvetande. Särskilt när det rörde just Sveas tankar.

Caroline är nog den som beskrivs mest som en verklig person även om det är svårt att greppa henne, men det är lite av poängen. Berta vill greppa Caroline och lyckas inte riktigt. Jag känner igen den frustrationen. Jag hade velat ha fler riktiga personer i boken helt enkelt, men funderar på om tanken var att man ser det hela ur Bertas perspektiv och hon har helt enkelt en förenklad förståelse av Svea som hel person och även Flora. Fast att bilden av hennes bror Roland också skulle vara lite halv, känns det rimligt?

 

 

, ,

1 kommentar

Godnattsaga

Det har fungerat ypperligt med godnattsaga. Jag har läst en, eller ibland två, noveller i Det osynliga barnet varje kväll och sedan faktiskt kunnat somna inom en timma i alla fall. Nu har jag läst de tre muminböcker jag har och tänkte ta mig iväg så snart jag får pengar och köpa en till. Nu har jag dock övergått till att läsa Skuggan över stenbänken en barndomsklassiker. Jag vet inte hur många gånger jag har läst den, en, två, tre? Oklart och jag minns bara fragment av berättelsen. Ska bli spännande att läsa igen, jag anar redan var vissa spår i vad jag tycker om att läsa har börjat!

 

, , , , ,

3 kommentarer

Litteraturförmedling

Jag har de senaste dagarna funderat lite på litteraturförmedlingens roll på bibliotek och jag har kommit underfund med två saker. Två vänner, båda litteraturintresserade verkade båda helt främmande inför begreppet litteraturförmedling, de undrade vad det är. Jag kände mig lite ställd, ”vad litteraturförmedling är, det hörs väl på namnet?” var min spontana tanke. Förmedling av litteratur. Vad innebär då ”förmedla”? Enligt min ordbok ”ordna såsom mellanhand, kontaktperson”. Jag tänker att litteraturförmedling handlar om att föra samman människor och litteratur, genom att visa på vad som finns och gärna inspirera till läsning. Jag tänker på bokprat, samtal om böcker, författarbesök, poesiaftnar, texter om böcker i tex bloggar.

Jag tycker att litteraturförmedling är viktigt på biblioteken, dels så tenderar det att ha en viktig roll i praktiken och dels tycker jag att det är bra. Samtidigt känner jag en osäkerhet inför det, jag har ingen koll på hur jag själv skulle kunna inspirera till läsning. Och jag funderar på hur det kommer sig att vi förväntas vara bra på det här av oss själva, att det inte är något som diskuteras på utbildningen. Jag behöver bli inspirerad genom att få en  mängd idéer kring hur man kan vara engagerad kring litteratur på ett sätt som smittar av sig. För det är ganska mycket den vägen jag tror på, plikttrogna bokprat tror jag inspirerar föga. Engagerade bokprat smittar av sig.

Sedan känner jag någotslags motstånd mot själva ordet bokprat, vad kan det bero på? Jag tror jag skulle föredra ordet boksamtal, eller kanske litteratursamtal och märker att min egen bild av de hela höjer åldern och nivån för varje ord. Bokprat hamnar lägst, sedan boksamtal och litteratursamtal blir nästan litteraturvetenskaplig nivå. Som att det inte går att prata om litteratur på alla nivåer? På sätt som påverkas av de som deltar i samtalet helt enkelt.

Jag behöver diskutera det här ämnet så att jag får fler idéer om hur jag skulle kunna  samtala om böcker på ett engagerande sätt. Har du någon idé/erfarenhet/åsikt?

 

, , , , , ,

Lämna en kommentar

Idag

fem minuters studier
en diskho med vatten
fem minuters studier
diska disken
fem minuters studier
torka av spisen
fem minuters studier
diska stekpannorna
fem minuters studier
qi gong
fem minuters studier
en promenad
fem minuters studier
laga mat
äta mat
lyssna p1
fem minuters studier

, ,

Lämna en kommentar

Sakteliga faller bitarna på plats

Eller är det ett sätt att beskriva det som antyder att jag inte har någonting med det hela att göra?

Sakteliga filar vi till bitarna så att de får en plats och bildar ett färdigt pussel utan luckor!

Kanske är ett bättre sätt att beskriva det på. Just idag håller jag på med resultatdelen och på grund av att uppsatskamratens dator varit på lagning och hon har fått använda en annan, inte fullt pålitig min-laptop så har dagens arbete hittills handlat om att få till tabeller och text så som de ska vara layout-mässigt. Segt arbete, men det hjälpte mig att få en bättre överblick. Nu förstår jag mer om vilken logik tabellerna kommer i, så det hade helt klart sin poäng ändå.

Nu ska jag läsa igenom det hela och sedan redigera text. Jag ska försöka hålla i tanken att jag gillar det, att redigera text. Jag tycker att det är roligt att få till det så att texten flyter och missförstånd är mindre troligt.

, , , ,

Lämna en kommentar

Lift – Hanna Wikman

Jag tyckte väldigt mycket om Lift av Hanna Wikman, det är det första jag vill säga. Den här boken gjorde mig glad och jag lockades att sätta mig i soffan och läsa vidare, mestadels på nätterna. Det är en blandning av realism och fantasi i berättelsen på ett sätt som fungerade perfekt för mig, jag fann mig gladeligen i att tro på det fantastiska. Låta det vara lika verkligt. Jag blev naturligtvis extra förtjust i att den här boken utmanar både kön och tvåsamhet utan att göra väsen av det. Och jag får resa och upptäcka nya platser och följa med i konstiga svängar hit och dit.

Jag funderar på om den här boken hade kunnat bli ännu bättre om den varit lite mindre spretig, men jag är inte helt säker. Kanske hade spretigheten sin funktion, kanske var det del i det jag föll för. Läs!

, , , , , , , , ,

Lämna en kommentar

Att hitta sin egen röst

Jag har under ett längre tag haft en fundering i bakhuvudet och den funderingen handlar om HUR jag ska skriva om böcker. När jag själv läser något som någon annan har skrivit om en bok så vill jag inte veta så mycket om storyn, jag kan värja mig från att läsa texter om böcker pga detta. Det jag är intresserad av är stämningen, språket, känslan som  boken ger just den läsaren. Det gör ingenting alls om det är subjektivt, jag tycker det är intressant. Jag kan med glädje läsa en text om en bok och fascineras även om jag inte alls lockas att själva ta upp den boken och läsa den.

Så till detta om hur jag själv kan skriva om böcker. Jag tror att jag har förhållit mig till någon form av oklar mall över hur man bör skiva OM böcker. Då jag inte  känt mig vare sig klar med hur den mallen ser ut, eller känt att jag vill följa den så har det blivit lite ont om texter om böcker skrivna av mig. Och detta trots att det var vad denna blogg var tänkt att handla om i första hand.

Jag ska börja göra seriösa försök att skriva om böcker och hoppas på att jag kan börja känna mig bekväm med det, att jag hittar mitt sätt att göra det på.

, ,

1 kommentar