Arkiv för kategorin ungdomsromaner

Läsperiod…

Jag har haft en vecka med mycket läsning nu, det började med att jag läste två ungdomsromaner och en Tove Jansson bok. Sen övergick jag till en roman som jag inte vet var jag ska placera den. Flickan från tjugotalet. Den var till stora delar chick lit. men med en spök-twist som jag verkligen gillade. Men efter det har det totalt tvärstannat. Och jag är kvar i bokbehovet, men har ingen bok att påbörja. Jag hade en, trodde jag, men när jag började läsa den på spårvagnen häromdagen så kom jag ingen vart och sedan började jag må illa i stället. Och jag insåg två saker, jag tycker om att ha en karaktär att följa och jag tycker om att bli glad, intresserad, inspirerad, fascinerad och möjligen lite frustrerad av att läsa skönlitteratur, men jag är inte intresserad av att må dåligt, eller bli upprörd, berörd på negativa vis. Det är helt enkelt inte därför jag läser.

Så, nu är jag på jakt efter en feel-good roman till. As always.

Tips?

Annonser

Lämna en kommentar

ingen grekisk gud, precis – Katarina Kieri

Jag läste ut ingen grekisk gud, precis igår kväll/natt och bara det är ju ett bra betyg när syftet med att läsa den var att komma in i ett lässug igen. Det var ett bra tag sedan jag sträckläste en bok och det var mysigt att sitta i soffan flera timmar i sträck och bara gå och hämta lite fil en gång för att jag blev så hungrig. Den är skriven med ett väldigt fint språk och jag fick en tydlig känsla av dom känslor som beskrevs. Metaforer. Och en bok som refererar till Sommarboken kan ju inte vara helt fel!

Men, det finns ett litet men och det är storyn – den är för uppenbar, det som jag tror ska hända händer hela tiden och jag blir inte överaskad, det är lite tråkigt. Det är dock ett litet men, för språket och stämningarna är så pass bra att den ändå fungerar och jag vill veta mera – jag vill ha en fortsättning.

, , , ,

Lämna en kommentar

Bad och sen bok

Som vanligt så är jag grymt sugen på att lägga mig i ett bad och bara slappna av en stund. Så det tänkte jag göra snart, sen ska jag sätta mig i soffan och läsa ingen grekisk gud precis av Katarina Kieri, jag minns att jag verkligen tyckte om Dansar Elias, Nej! för att någonting i hur relationerna beskrivs är annorlunda och bättre än i dom flesta andra böcker, jag kan dock inte sätta fingret på vad.

På spårvagnen hem förut så läste jag första kapitlet i ingen grekisk gud, precis och jag fick en stark känsla av att även denna bok har det.

Idag klagade jag lite på att jag har så många böcker hemma och att jag alltid blir sugen på att låna minst en bok till varje gång jag jobbar på ett bibliotek och då går där i hyllorna och sätter upp böcker, det är alltid någon som lockar. Ibland blir jag sugen på grund av någon recension, eller för att jag vill läsa in mig på ett ämne. Men, böckerna bärs hem och sedan ligger dom i olika högar och stressar mer än något annat. Så, min plan var att bära tillbaka dom 18 böcker som jag har hemma och försöka dra ner på lånefrekvensen något så att jag faktiskt kan läsa det jag lånar. Jag läser inte snabbt och vill inte heller börja göra det och 18 böcker (+4 att hämta) är inte rimligt inom loppet av tre veckor och inte ens om jag kan låna om samtliga böcker flera gånger så är det rimligt. Jag behöver ett system för att skriva upp dom böcker som lockar mig istället.

Nåja, jag pratade alltså om det där och sedan går jag hem med ytterligare en bok, den som jag planerar att ägna kvällen till att läsa. Det kan verka lite konstigt, men ungdomsromaner är en genre som gillar och som jag läser ut snabbt. Det är också en genre som kan få mig att komma in i en läs-period och jag är verkligen sugen på att komma in i en sådan. Så, därför lånade jag den här boken i alla fall.

, , , ,

Lämna en kommentar

Natthimmel – Sofia Nordin

I fredags var jag på Bokåret 2009 och både Alice Eggers och Lotta Olsson verkade väldigt förtjusta i en bok som heter Natthimmel, skriven av Sofia Nordin. Det och att jag påmindes om att jag gillar ungdomsromaner fick mig att gå direkt upp till ungdomshyllorna för att kolla om den fanns inne och det fanns den. Jag lånade även Absolut Per Nilsson, the very best of som jag håller på och läsa nu.

Men det här ska handla om Natthimmel som även jag gillade skarpt.

Tilda är en osäker tjej som är väldigt rädd för att göra något fel och hon vet inte hur hon ska göra för att kunna sluta tänka på vad som är rätt och fel och oftast finns det bara fel åt alla håll och kanter. Jag känner igen mig i Tilda både från hur jag var när jag var i samma ålder, men även hur det ibland blir nu, även om jag skulle önska att jag kommit helt ifrån det, men det har jag inte. Ibland känner jag att det förväntas av mig att jag ska veta precis hur man gör i en social situation, men jag har inte den blekaste. Det känns som att jag har missat lektionen i hur man gör och jag drar mig så obemärkt jag kan undan. Tilda är alltså en perfekt huvudperson för mig och många andra som känner igen sig i detta.

Tilda blir intresserad av lajv och det blir på många sätt en väg ut ur isoleringen, ett sätt att testa andra roller, roller som hon får nytta av även i vardagen. Att se möjligheten att det går att göra på andra nya sätt.

Tildas familj är väldigt tyst. Hon smyger ut på natten för att andas och tänka och får så småningom kontakt med sin lillasyster som hon tidigare bara levt under samma tak som. Att få kontakt och kommunicera är en viktig del av boken.

Ett annat viktigt tema är vilka möjligheter det kan ge att tvingas klara sig själv om man tidigare lutat sig mot en vän som vågar mer.

, , , ,

2 kommentarer

Livet på en kylskåpsdörr – Alice Kuipers

Jag fick en dryg timme över mellan två planerade grejer på stan. Lite för lite tid för att åka hem och jag hade ingen lust att gå i cirklar så länge. Bestämde mig för att gå in på en bokaffär och köpa en pocket som jag kunde läsa på kaféet medan jag väntade. Tittade lite sporadiskt över titlarna och såg Livet på en kylskåpsdörr vilken jag kände igen efter att ha läst detta för ett par veckor sedan.

Jag blev nyfiken redan när jag läste om boken, men tänkte inte på att köpa den sådär direkt, men nu behövde jag en fördriva-tiden-bok och konceptet kändes perfekt. Post-it lappar med korta meddelanden. Lättläst. Och den gick sannerligen snabbt att läsa och på något sätt rymde den så mycket mer än det som egentligen stod där. Intressant koncept, att skriva en bok enbart med hjälp av post-it lappar mellan två personer och ändå lyckas få fram vad som händer mellan lapparna. En bra och sorglig bok, jag tycker nästan alltid att det är lite extra jobbigt att läsa om just cancer och det är en grej som jag nästan alltid stör mig på med det temat, men det kan jag inte gå in på här.

,

2 kommentarer

Min typ brorsa – Johanna Lindbäck

Jag började läsa i Min typ brorsa igår, så fort jag kommit hem efter att jag hade lånat den. Alla grannar var samlade hos den av dem jag kom hem till och den yngsta ville se på film, jag ville läsa och tog med mig boken in på toa för att kunna börja. Fastnade inte riktigt med en gång, men var nyfiken och fortsatte på spårvagnen in till stan där vi skulle gå på bio, jag och några vänner. Läste hela vägen. När vi kom hem och hade ätit lite så satte jag mig i soffan och läste tills jag skulle sova och idag har soffan varit min vän hela dagen. En avstickare till arbetspsykolog, läste på vägen dit och vägen hem. Gick och läste på vägen från spårvagnen och hem. Hade ju inte bråttom så kunde lika gärna läsa vidare. Och sen satt jag återigen i soffan tills boken var utläst någon gång runt sju ikväll.

Och nu funderar jag på vad det är som gör att jag blir så fast, vad är det som jag tycker är så bra? Jag har inget snabbt svar på den frågan. Berättelsen drar in mig och jag hänger på, sådana saker som att fundera på berättarteknik kan jag inte ta med in i berättelsen, jag är för mycket i den. Och det i sig är ett väldigt bra betyg. Det var det här jag ville komma åt och det var samma med En liten chock. Jag är med personerna den skildrar och jag undrar om jag inte själv blir lika gammal som dem för en stund. Jag går åter i gymnasiet och det hade kunnat vara jag, fast ändå inte. Om jag identifierar mig med någon så är det med Daniel, typ brorsan.

Det är ungdomsbok och det är vardagsskildringar och det är förälskelser. Och jag tänker att den här boken hade jag älskat om jag fått tag i den när jag själv gick på gymnasiet, eller tidigare, på högstadiet. Jag tycker om den nu också, men då, då hade den troligen varit ännu närmare.

Jag vill ha mer.

I ett tidigare inlägg så nämner jag Annika Holm och Olle-böckerna och jag tänker att de gav lite samma känsla. De böckerna läste jag om för något år sedan och jag gillade dem då med, även fast jag tror att det är andra saker som berör och andra saker som tar mer plats än då jag läste dom som barn/ungdom.

Jag kan inte säga så mycket mer än att rekommendera boken för alla som gillar bra ungdomsromaner med vardagsskildringar som kommer en nära.

, , ,

Lämna en kommentar